Fortsättning:
Vilken härlig dag det har varit idag. Helt hysteriskt varmt. For till Shin-okubo, träffade Ingyu (den koreanske killen), gick till Shinjuku tillsammans, åt på koreansk restaurang, tillbaks till Shin-okubo, vandrade i parken, gungade gunga.
Jag har gått heeeeeela dagen. Pratat japanska heeeeeeela dagen. Och ändå har jag inte haft det minsta ont i huvudet.
Det känns så himla härligt att jag nu börjar bli riktigt bekväm i språket. Det är så mycket som förändras, så mycket stress som släpper. Jag kan kommunicera bättre med min omgivning. För en människa är ju det väldigt viktigt.
6 och en halv timme liksom, konstant japanska. Med en korean. Och likförbaskat kan vi prata om precis allting!!! Det känns ju så himla läckert, intressant, jag hittar inte rätt ord.
Vad pratar vi om ... allt. Relationer, kärlek, vänskap, bostadsområden, språk, svårigheter med saker och ting. Sånt som jag skulle prata om även om vi båda hade pratat svenska.
Ibland måste man ju ta till lite lustiga sätt att säga saker på. Som till exempel myggorna i parken blev till "djuren som vill ha blod".
Så himla intressant. Språk.
Jag vill lära mig fler språk.
Jag har ont i benen men jag har fortfarande kraft att fara ut och springa känns det som. Jag vill aldrig sluta gå för det är så härligt.
Men det är bäst att inte överanstränga sig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Kul Emma! Jag känner igen det där med språket i och med att jag jobbar med barn från olika länder och kulturer. På något sätt gör de sig förstådda t ex när vi ska till badet frågar de; - Ska vi åka buss eller ska vi gå med fötterna .. Ja, det är inte alltid så lätt att komma in i språket. Något annat som också är svårt är en och ett framför orden och preposotioner. Hur är det i japanskan? Här är det strålande sommarväder. I kväll ska vi gå på Hamnfesten nere vid Arenan dricka en öl och lyssna på en massa kända artister. Hade! Kram Birgitta
Vad bra att du mår bra Emma!
Kramar pappa och mamma
Skicka en kommentar