huvudvärk men okej

Jag tittar tillbaka i mina arkiv - Januari, Februari, Mars ... och tänker

TA MIG TUSAN VAD JAG HAR KOMMIT LÅNGT

På alla tänkbara sätt.

Jag glömmer mitt ursprungstillstånd.
Jag glömmer hur jäkla jobbiga saker jag varit med om, hur många nätter med konstig sömn jag haft. Är det konstigt att jag har ont i huvudet?
Nej det är väl snarare naturligt ... att skuldrorna är som sten.

Herregud vad jag har kommit långt.
Herregud ... på så kort tid

Jag kan inte fatta det. Jag hade nästan glömt

-
Ikväll gick jag till min sento igen. Det var så länge sen.
Spolade bort lite huvudvärk.
Ständigt övervakad, ständigt andras ögon på mig.
Men det känns bara naturligt nu, det är ju alltid så.
En kvinna kom fram flera gånger och skulle förklara saker för mig - 'vattnet i duschen kan man dricka ; jag brukar ta med mig en pet-flaska och fylla ; den här senton är öppen även på natten' och så vidare. Medan vi pratade var det som att någon tryckt på paus-knapp, all övrig aktivitet stannade och allas ansikten var nyfiket vända mot oss.

Jag tror jag kommer vara stålkvinnan när detta år är över. Eller det är jag egentligen redan på något sätt.

Får jag tillfälle ska jag göra en film om mitt lev. Helt seriöst alltså.
Jag vet precis vad som skulle hända i den filmen.