Herregud vilken höst säger jag bara ...
Jag bryr mig inte alls om att jag så att säga "viker ut mig själv" här i mina arkiv - finns det någon som kan få ut något av att läsa detta så blir jag jätteglad. Annars är det helt enkelt min alldeles egen påminnelse om en tid som nu är över - en jätteviktig tid som har utvecklat mig på ett helt fantastiskt sätt.
Så då verkar det som att jag reser imorgon. Egentligen tycker jag inte riktigt att det är fredag än, även om det rent tekniskt faktiskt är det ... jag kan inte fatta det här. Jag kan bara inte fatta det tror jag.
Nästa inlägg kommer nog antingen bli en helt hysterisk 'kvällen-före-utläggning' eller - kan man fatta - berättelsen om första dagarna i Kyoto!!? Jag hoppas verkligen att jag får hålla mig frisk, och att det kommer bli bra. Men jag vet att det kommer bli bra, jag vet att jag klarar det, det vet jag. Det vet jag.
Konstigt nog känner jag mig ändå lugn, jag känner mig helt okej.
... nu känner jag att det blir alldeles för allvarligt om vi inte har nån bild, jag måste ha en bild!!!!!!!!!!!!
Jag kan verkligen konsten att se HELT spritt språngande galen ut!! Men det är jag stolt över :D!
Och när jag ser bilden så känner jag verkligen att allting kommer att lösa sig till det bästa (och jag skämtar inte). Det gör det alltid, vad som än händer så händer det för det bästa. Jag vet att det kommer bli precis som det är menat att bli.
Så som det vill bli, så tycks det också bli. Och det som händer är precis det rätta.




2 kommentarer:
Emmlish du är UNDERBAR! Väntar redan på att få läsa mer!!
Emma jag har läst hela din blogg och sett på alla videoklipp. Du har verkligen haft en känslosam resa under hösten. Men som du själv säger "Allt ordnar sig till det bästa" det tror jag också att det gör! Jag önskar dig LYCKA TILL på ditt Japanäventyr och vägen tillbaka är ju inte längre än vägen dit! Du gör helt rätt som följer ditt hjärta! TÄNKER SÅ OTROLIGT MYCKET PÅ DIG! KRAMAR I MASSOR från Birgitta
Skicka en kommentar