fortsättning på det överdrivet privata

Jag saknar dig

Jaså?? Vad tror du jag gör då?!
Jag spenderar varenda jävla minut att försöka låta bli att tänka på dig
Låta bli att känna smärtan av att inte ha dig vid min sida
När jag hade kunnat göra det till min uppgift att göra dig lycklig
När jag är i så förbannat behov av mening, sammanhang
Mitt i centrum av ensamheten
Spenderar varenda förbaskade minut med att försöka hålla tankarna på din närhet borta
En hand på mitt huvud när det gör så ont
Att sakna den beröringen, den oron och omtanken om mig
Konstant beskyddad
Trygghet, närhet
Att sakna det som om det vore luften jag behövde för att andas
Och du säger att du saknar mig.
När du har henne vid din sida.
När jag ligger här i sängen och huvudet värker så att jag bara vill fly ut ur min kropp
Jag skulle bli arg om jag inte vore så trött att jag knappt kan sitta upp just nu
Så det kanske är likväl.
Jäklar alltså ...

Ja, hur ska man hitta meningen. Vilken fantastisk resa, vilket äventyr mot ett fantastiskt liv. För jag vet att det kommer.
Det är bara att det tar sådan tid. Och det är så svårt, det är en sådan svår väg när man är som jag, när man är så kaotisk i sin personlighet.
Och så tänker jag på min familj och mina fantastiska vänner, obeskrivliga, som älskar och bryr sig om mig så mycket att jag inte finner några ord. Som finns på andra sidan jorden.